London d. 2 Febr. 1857

Älskade syster,

Du har haft redan länge skäl att vänta bref från mig i svar på Ditt af d. 4 Decbr och då Du nu oaktadt min oefterrättlighet ihågkommit mig med ytterligare ett bref af d. 20 Jan. så vore det obeskedligt af mig att uppskjuta längre med att skrifva Dig till. - Mina bref till hemmet anser jag, som Du, gemensamma för Er alla och då har Du ju i alla fall hört af mig. Mitt sednaste var ett litet kort bref till Pappa af d. 22 pto hvilket jag hoppas rigtigt framkommit.

Till att börja med ber jag Dig emottaga mina hjertliga lyckönskningar med anledning af dagens stora betydelse; Du må ej tro att jag glömmer bort sådana dagar, ehuru jag underligt nog alldeles glömt bort min egen namnsdag, d. 28 pto, tills den var nästan öfver. Sent om aftonen innan jag gick till sängs satt jag mig att skrifva i min Dagbok då jag af dagarnas ordningsföljd deri till min förundran fann att den passerade dagen hade varit Carls-dagen; jag blef förbluffad, men saken var klar som dagen.
Som Du af mina föregående bref sett hade jag sett mig litet omkring i sällskapslifvet; på sednare tiden har det nu åter varit lugnt. I morgon afton har jag dock blifvit inbjuden af Mr Goodliffe som Du kanske erinrar Dig Du såg i Stockholm hos Höglunds förra vintern eller om det var i vintras ett år sedan. - Han är sjelf ungkarl, men han har bedt mig helsa på, helt en famille, sin bror, som är gift karl och som är en af cheferna i firman Goodliffe & Smart. De äro hyggliga karlar båda två, så jag lofvar mig en treflig afton.

Jag förmodar Du också har fått dansa ikring litet i vinter, mycket kan det väl intet bli. - Du nämner om en större bjudning hos Rysswijks der Du måtte haft mycket trefligt; kommer jag ihåg damerna rätt så tror jag ej att jag hyser någon afund till dig, det är dessutom orätt att vara afundsjuk. - Den der resan till Söderfors låter ganska treflig, men stackars Dufnäs, hvad det blir tomt der; i alla fall blir kanske bortovaron ej så lång. - Hvad vännen Titz beträffar, så har han allt ganska godt hull, men dock ingenting öfverdrifvet; han har stora polisonger, så att han har ett respectabelt utseende - jag menar i förening med corpulencen. Jag skyndar att tillfoga denna anmärkning ty annars kunde Du tro andemeningen vara att det var jag som hade så respectabelt utseende. - Vi se hvarandra vanligtvis en eller ett par gånger i veckan, och då den ena fått något nytt från hemmet så låter han alltså den andra få veta om det. - Jag var sednast hos honom i går afton, tillsammans med Mag. Thalén som reser inåt landet i morgon. Kollin, en annan kamrat här, reser till kontinenten i morgon också. -

För en tid sedan bad jag Dig skicka några utklippta nyheter, när det fanns några, från Aftonbladet, nu behöfver Du ej det, ty jag håller mig Aftonbladet här. - Det låter något det, men saken är den att T. Herth & Co der Titz är engagerad hålla Aftonbladet i år, och genom Titz får jag således läsa tidningen. Han och gubben Broms äro dessutom de enda på kontoret som förstå sig på språket.
Du behöfver ej frukta att jag skall glömma min Svenska, den kommer nog att behålla öfverhanden, ehuru jag skulle önska att glömma det för en tid. Engelska är kanske lättast af språk att lära det första behöfliga, men vill man gå längre så tar det allt sin tid. --

Jag bjuder väl till att vara flitig och hvad som ännu mer ger mig skäl att vara så, är att vädret mestadels är fult. - I Lördags morgon blef jag helt förundrad att se med ens ett rigtigt vinterlandskap för mig; det hade snöat under natten så att der var visst 1 à 1 1/2 qvarter snö på marken. Man skulle mycket väl kunnat fara på släda, men det vet knappt någon här hvad det vill säga; Drottningen lär ha en släda. Underligt nog ligger snön qvar ännu och vi ha haft ganska kallt några dagar.
Den enda utflygt jag gjort sedan mitt sednaste bref var ett besök till Kew’s trädgårdar och orangerier i förra veckan. Dessa äro belägna ungefär 7 eng. mil från London och egas af Drottningen. De vidsträckta trädgårdarne och parkerna voro nu på vintern ej i sin vackra drägt, men om sommaren måste der vara gudomligt; dock hade de ej den drägt som de skulle ha’ hos oss denna tid, ty här finnas många träd och buskar som äro gröna året om, utom det att gräsmattan också behåller sin gröna färg. -

Till och med stora höga ekar var jag förundrad se klädda i grönt, men detta härledde sig ej af deras löf utan deraf att ända upp till toppen stam och grenar voro omvirade af murgröna; denna förekommer här i London utmärkt vacker, dels slingrande sig utmed husens väggar, dels betäckande trädgårdsmurar, men så hög som vid detta tillfälle hade jag aldrig sett den förr. Jag sade att trädgårdarne ej voro så mycket att se, men så voro orangerierna det så mycket mer. Deras antal var 21 el 22 och deribland ett stort för palmer, alldeles som en vinterträdgård. För att kunna få rätt se dessa nobla träd, så ledde en lång spiraltrappa upp till en lektare som var i jemnbredd med trädens toppar. Ett orangeri var för tropiska ormbunkar, höga som träd, ett för inhämska (sic!) ormbunkar, ett för orchideer, ett med en bassin för vattenväxter, ett för camelier etc. Allt var mycket intressant att se, du vet jag har förkärlek för blommor. Hvad som äfven roade mig att se var en hel massa änder, från olika trakter af jorden och af olika präktiga färger, som simmade fritt ikring i en stor damm i trädgården. Som det var just d. 28. jag var till Kew och såg allt detta, så firade jag min namnsdag utan att veta af det.

Jag bör väl ej innan jag slutar glömma bort att tacka för alla helsningar Du öfversänder i Ditt bref; i svar på förfrågan om Miss Bitters ålder vill jag blott säga att jag ej rätt vet hur dermed förhåller sig. Skulle jag dömma efter utseendet så skulle jag säga 30 á 35 år och inte är hon vacker heller, det skall Gud veta. Ej heller är hon så öfver sig i treflighet, men jag har ej så mycket att skaffa med henne, annat än då jag frågar henne om något.
Jag hade idag bref från Axel af d. 22 Jan. och vet deraf att allt är väl. - Just nu kommer Mag. Thalén hem från City der han hos Consul Tottie hörde att Prof. Bergfalk blifvit erbjuden Justitiae-ombudsmannaskapet - det var i sanning en nyhet. -

Adieu nu för denna gång! Helsa Pappa och Mamma, Axel, slägtingarne, Tante Charlotte, Farb. Daniel och alla, och skrif snart till

Din tillgifne broder
Carl.

Carl skriver gärna till sin syster Hanna och

berättar om vad han upplevt, både i det sociala livet och vad gäller natur och växtlighet.

Carl hyste ett stort intresse för botanik, vilket lyser igenom i flera brev.